Jag hade nyligen börjat som ekonomiassistent på en regionförvaltning och trivdes oväntat bra. Kollegorna var trevliga, jobbet lagom utmanande – men framför allt fanns Malin, min chef.
Hon var i femtioårsåldern, rak i ryggen, vältränad, självsäker. Blont hår i page, stilrena kläder. Ofta hade hon på sig en figursydd kavaj, tajt kjol och strumpbyxor som visade upp mer än de dolde. Det gick rykten om att Malin föredrog att hålla sina lönesamtal kvällstid. Jag trodde först att det var för att inte bli störd – men nu skulle jag själv få veta.
Mötet var bokat till klockan 18. Jag kom punktligt till hennes kontor. Hon satt bakom skrivbordet, uppslukad av skärmen.
– Sätt dig ner, Axel. Jag gillar punktlighet, sa hon utan att titta upp.
Jag satte mig. Rummet var sparsamt möblerat. Ordning och stil. Inget trams. Precis som hon.
– Så, du vill ha en löneförhöjning? frågade hon med ett snett leende medan hon öppnade min personalfil. – Du gör ett bra jobb, men det finns förbättringspotential. Vad tänker du själv?
Jag drog mitt lilla inövade tal. Hon lyssnade tyst, vände blicken mot mig och höjde på ena ögonbrynet.
– 1200 kronor? Det var ett friskt bud, särskilt från någon med kortast anställningstid.
Hon sköt stolen närmare skrivbordet. Hennes ben korsades långsamt, och kjolen åkte upp en aning. Jag kunde inte låta bli att notera den svarta spetsen som skymtade under. Malin märkte det. Hon log, men sa inget.
– Jag är inte omöjlig, Axel. Men jag gillar... engagemang. Och en smula lojalitet.
Hon sparkade av sig sina pumps och lyfte upp benen i mitt knä.
– Börja med att massera mina fötter. Så kan vi fortsätta diskussionen.
Jag tvekade. Var det ett test? Ett skämt? Men hennes blick var stadig, förväntansfull. Jag började långsamt knåda hennes fötter genom strumpbyxorna. Mjuka, små suckar undslapp henne. Hennes kropp sjönk längre ner i stolen.
Kjolen gled ännu högre upp. Jag hade fri insyn. Svart spets, spända lår, en antydan till fuktig hetta. Min kuk började bulta. Jag försökte tänka på något annat – men Malin märkte.
– Oj. Fick jag dig distraherad?
Hon lyfte ena foten och tryckte den försiktigt mot mitt skrev. Värmen från hennes fot, trycket... Jag bet ihop.
– Du har potential, Axel. Det här är vad jag kallar initiativ.
Jag var yr av kåthet. När hon såg att jag var med på noterna lyfte hon upp foten mot mitt ansikte.
– Visa hur mycket du vill ha den där lönen, sa hon med ett retsamt leende.
Jag kysste hennes tår. Först försiktigt. Sen mer. Hon stönade dovt. Jag tog mod till mig, lät läpparna vandra uppför hennes ben, insida lår, kände värmen från hennes kropp. Hon särade på benen, drog trosorna åt sidan och viskade:
– Slicka mig. Visa mig vad du är värd.
Jag dök ner. Smaken av henne, fukten, hennes stön. Det var som om allt försvann. Bara jag och hennes fitta fanns. Hon höll sig i skrivbordskanten, drog benen bakåt och tryckte sig mot min mun.
När hon skakade i orgasm drog hon mig upp till sig, drog ner min byxa och släppte ut min kuk som stod som en flaggstång.
– Rör dig inte, sa hon. – Jag vill titta.
Hon gled ner på knä framför mig och började suga. Mjukt, bestämt. Blicken fäst i min. Det pirrade ända ner i hälarna.
– Du får din höjning, Axel, stönade hon innan hon åter tog kuken i munnen.
Jag kunde inte hålla mig länge. Jag sprutade i långa pulser över hennes bröst, hals och mage. Hon tog emot det med ett nöjt flin, som om hon just beviljat ett stipendium.
När vi klätt oss log hon och sa:
– Du får tusen i höjning. Resten... det beror på din insats i nästa samtal.
Jag flinade tillbaka.
– Jag antar att det blir ett utvecklingssamtal?
– Exakt, sa hon. – Och du verkar väldigt utvecklingsbar.
