Jag satt i ett avskilt hotellrum, några dagar innan jul, med min fru som dragit på sig en vinterinfluensa. Hon låg och vilade, medan jag drog mig undan till hotellets lilla gästrum med fåtöljer och eluttag. Jag försökte jobba, men tankarna vandrade. Framför allt vandrade de mot henne.
Hon hade kommit in strax efter mig. Mörk page, svarta kläder, lugna rörelser och en blick som kändes mer vaken än min egen. Vi utbytte inga ord, men när våra ögon möttes första gången, visste jag att det här kunde bli en av de där mötena som förändrar något. Det blev inte mer än ett artigt hej första dagen, men andra dagen satt vi nära nog för att skämta om våra respektive, som båda låg sjuka på sina rum. Det var ett samtal utan att säga för mycket – men med så mycket outtalat mellan raderna.
På tredje dagen bar hon något annat: en lång svart kjol och uppknäppt skjorta över en tunn topp. Vi åt lunch tillsammans, och samtalet flödade. När hon nämnde att hennes sambo skulle åka hem tidigare, låg tystnaden mellan oss ett ögonblick för länge. Inget sades – men något hände.
Senare den kvällen fick jag ett sms. Det var från henne:
"Han åkte. Jag tänker på dig. Kom, om du vill."
Jag svarade inte direkt, men kroppen hade redan bestämt sig. En kvart senare knackade jag på hennes dörr. Hon öppnade tyst, tog min hand och ledde mig in.
Hon sa ingenting när vi klev över tröskeln. Det behövdes inte. Vi visste båda varför vi var där. Med en självklarhet drog hon av sig sin skjorta, avslöjade den svarta spetsbehån under, och tog mitt ansikte mellan händerna.
Våra läppar möttes, försiktigt till en början. Sedan djupare. Hon smakade svagt av vin och något mer – något jag redan börjat längta efter.
Hennes kjol föll till golvet medan jag smekte henne över höfterna, och snart hade hon knäppt upp min skjorta. Vi var två främlingar som lärt känna varandras blickar före orden. Nu lärde vi känna varandras kroppar.
Hon drog mig mot sängen, satte sig bakåtlutad med särade ben och lockade med fingret. Under kläderna fanns inget mer – bara hon, öppen, het, och väntande.
Jag föll på knä framför henne. Mina händer smekte hennes lår, och jag kysste mig sakta upp längs insidan. Hennes andetag blev kortare, kroppen spändes, och när min tunga nådde henne, stönade hon lågt och höll kvar mig med båda händerna i mitt hår. Hon smakade lent och levande, och min lust brann som en tänd gnista på torrt gräs.
När hon drog upp mig över sig, styrde hon min kuk med ett leende. Hon var redo – och jag också. Med en långsam, retfull rörelse gled jag in i henne, och vi andades ut tillsammans.
Vi älskade med hunger, men också respekt. Hon rörde sig i takt med mig, grep om mig, pressade sig mot mig, tills vi båda darrade på gränsen. När vi kom, var det tillsammans – i en lång, tyst våg som sköljde bort varje tanke utom just känslan av henne.
Efteråt låg vi nära. Hon drog fingret över min bröstkorg och sa, nästan viskande:
"Du var inte bara en fantasi. Du var exakt vad jag hoppades på."
Jag kysste henne mjukt och svarade inte. Ibland finns inget att tillägga.
